Tillfälle 3 Lektion: Att känna musik med sinnena

Under vår musiklektion kommer vi utgå från våra fem sinnen. Hörsel, synen, lukten, känseln och smaken. Malin och Ida kommer börja med låten: Sätt ett finger av Mora Träsk. Detta för att vi skall kunna introducera alla de fem sinnena för barnen. Vi kommer att sjunga och göra tillhörande rörelser (se momentplanering 1). Sedan fortsätter Maria med en lek: Hitta föremål med hjälp av ljud. Denna lek hjälper barnen att öva på att kommunicera med hjälp av ljud (se momentplanering 2). Efter Maria kommer Teuta att göra en lek med barnen. Leken innebär att barnen skall få möjlighet att öva sitt hörselsinne samt att avståndsbedöma (se momentplanering 3). Sist på vår lektion kommer Thomas att leda en rytmiklek likt följa John fast med trummor. Barnen kommer att få härma det som ledaren gör på sitt instrument. Som en form av eko. Detta innebär att barnen tränar på sitt hörselsinne samt taktkänsla. Barnen kommer få turas om att vara ledare(se momentplanering 4).

Moment planering 1 till sången: Sätt ett finger.
Mål

Barnen skall öva på sina fem sinnen, öva på sin grov- och finmotoriksamt sjunga och ha roligt.
”Förskolan skall sträva efter att barnen får utvecklas sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer så som lek, bild, rörelser, sång, musik, dans och drama” (Lpfö, 98 s, 9)

Vi skall sjunga, spela piano samt göra rörelserna som hör till låten. Genom detta får barnen uppleva sin fem sinnen. Enligt Uddén (2004) har pedagogen en central uppgift som innebär att ta tillvara på och stimulera barnens medfödda musiska förmåga, att med takt, rytm och ton kunna utveckla den. Detta skall ske genom koordination med andra.

Förberedelser

Vid denna aktivitet behövs inga material utan det enda vi som ledare behöver är att kunna sången, rörelserna och noterna till pianot. Vi börjar med att gå igenom de fem sinnena med barnen. Smak, lukt, ljud, känsel och syn. Vi har gjort upp att en av oss spelar piano och en visar rörelserna. Sjunger gör vi båda två.

Introduktion och genomförande

Vi samlar barnen i en ring då detta gör att alla kan se varandra. Detta gör aktiviteten roligare och lättare för barnen att följa med i samt att de lätt kan titta på varandra och ledarna. Vi berättar för barnen vad vi skall sjunga och går igenom sången så det blir bekanta med den samt visar tydligt rörelserna till sången.

Sången: Sätt ett finger.
Avslutning
Vi avslutar med att tacka barnen för en rolig musikstund och berömmer dem för att de vart så duktiga med alla sina fem sinnen.

Referens: Lpfö
Uddén, Berit. Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Momentplanering 2 Gömma nyckeln, med ljud
Material 
Nyckel eller något annat att gömma, jag väljer ett gosedjur
Trummor, eller några andra instrument

Genomförande

Deltagarna sitter i en ring på golvet. Lekledaren väljer en person, om det är många barn kan lekledaren välja två som tillfälligt får lämna rummet. En annan deltagare (eller två) får ett föremål att gömma någonstans i rummet.
När föremålet är gömt kallas personen tillbaka in och ska nu leta rätt på det. Med de andra barnens instrument, förslagsvis trummor markerar barnen hur nära eller långt letaren är från föremålet. Ju närmre desto snabbare slag. När föremålet är upphittat väljer lekledaren ut en ny person som får lämna rummet medan letaren nu blir gömmare. Innan leken börjar kan det vara bra att barnen får pröva på att spela stark, svagt, långsamt och fort på instrumenten för att leken skall fungera.

Syfte

De deltagande får i denna lek träna på att samarbeta med att spela instrumenten tydligt så att den som letar vet när hon/han är nära det gömda föremålet samt öva sin hörsel och motorik på att spela. I denna lek får även personen som letar efter att lyssna riktigt noga om instrumenten spelas stark, svagt, långsamt och fort på instrumenten. Uddén(2004) menar att en stor del utav leken handlar om samspel och kommunikation i form utav rytmer, verbalt och i med hjälp utav kroppen. I denna lek får barnen träna på att kommunicera med ljud. Man kan även göra denna lek mer utmanande igenom att den som letar har ögonbindel och bara använder sitt hörselsinne, detta fungerar dock bättre i mindre barngrupper.

Referenser:
http://www.lekarkivet.se/lekar.php?sida=1&kat=pop#267
Uddén, Berit. Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. 

Momentplanering 3 Namn och ljud på instrument

Syfte:

Syftet med denna aktivitet är att barnen för träna hörselsinnet, avstånd samt vilket instrument som spelas och sedan genom att hitta vart instrumentet spelas.

Förberedelse:
Pedagogen tar fram lite olika instrument som gitarr, trumma, maracas, visar barnen och lär barnen namn på just det instrumentet som spelas. Sedan får barnen sitta vart de vill och pedagogen alltid utgår ifrån deras vilja, om barnen vill sitta vid hörnet eller i mitten av rummet.

Genomförande:

Pedagogen ber barnen blunda och sedan spelar ett av instrumenten. Barnen får gissa vilken instrument det är som spelas och samt vart den är och försöka komma nära personen som spelar. Sedan ger pedagogen instrumentet till det barnet som gissar rätt och sitter nära (bakom).

Avslutning:
Avslutningen av aktiviteten blir så att alla barn ställer sig bakom varandra och dansar runt genom att hålla instrumenten och sjunga en sång som de får välja själva. Enligt Uddén (2004) så innebär detta en övning av de sociala kunskaperna genom det musiska lärandet, de får ett multikommunikations strategi för att uttrycka tankar genom sång och rörelse.

Referens
Uddén, Berit. Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. 


Momentplanering 4 Trummlek/instrumentlek
Syfte
Syftet med denna aktiviteten är att få barnen att lyssna och känna rytmer och kunna härma dem. Det ger dem även en möjlighet att kunna uttrycka sig, utan att känna sig utpekade.

Förberedelse

Ta fram instrument, till exempel maracas, trummor, cabassas och liknande instrument för rytmik. Fråga barnen om de vill vara med och spela, de som inte vill kan bara sitta med.

Material
Trummor, maracas, rytmikinstrument av olika sorter.

Genomförande

Låt barnen själva välja instrument, du som pedagog bör ha en trumma, vilket gör det enklare att leda, eftersom du kommer börja leda aktiviteten. Improvisera eller förbered enkla slag eller loopar som du slår på trumman och barnen härmar. Det kommer bli ett slags följa John med instrument. Allt eftersom tiden går så kan du utöka och göra svårare slingor. Efter en stund kan du låta barnen byta instrument så alla får prova på olika instrument. De mesta slag och liknande går att göra på dessa instrument.

Man kan även låta ett barn ta över att leda gruppen i följa John leken, detta är då frivilligt.

Detta är ju en rytmiklek, vilket också är en kulturellt betingad sak, för alla kulturer har olika sätt och olika rytmer, så det kan skilja sig från barn till barn vad den gör för något. Sedan kan man också sätta ord till leken, och utvidga den på det sättet ramsor och rim sagor och historier berättas till ackompanjemang av instrumenten (Uddén 2004).

Avslutning

När man anser att man är färdig, eller att barnen börjar tröttna på det, så kan man avsluta den med att göra korta slag på trumman som en rytm från en låt, till exempel ”evereybody dance now” eller liknande, något som alla kan.

Referens
Uddén, Berit. Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.

Litteratursemminarie 1

1. Cox: Det lärande som knyter samman både känsla och upplevelse, erfarenheter och analys.

2. Cox: Musiken är själens föda, källan till kärlek, mänsklighet, humanism, harmoni och fred.

3. Cox: Fysisk aktivitet: Ämnet står för en helhetssyn på människan, det vill säga att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra.

4. Gottberg: I sången använder barnen ett större ordförråd än annars, och den språkliga utmaningen blir större. Musik och språk har så mycket gemensamt att det kanske är genom musiken vi lättast lär in vissa språkfunktioner.

5. I sång och dans tränas och utvecklas inte enbart motorik utan också psykisk och känslomässig fårmåga.

6. Wiklund: I varje ämne i skolan ska eleven ha möjlighet att i bild, musik, form, dans etcetra, formulera sin förståelse och sitt kunnande.

Litteraturseminarie 4

Det intressanta med det estetiska lärandet är just hur det går på djupet i människan. Det finns inget som berör så mycket som de olika estetiska uttryckssätten. Detta sätt att förmedla kunskap och känslor till någon sträcker sig långt tillbaka. men vare sig det är från de första rytmerna och grottmålningar till dagens mer abstrakta konst och mångfalden av musik så berör det ändå alltid människor. Vikten av att få barn att kunna uttrycka sig genom estetiken och kunna ta till sig information från den ligger till grunden till mycket av lärandet. Tar vi något så basalt som att sätta en enkel melodi på det som vi lär oss, en form av recitation så är det lättare att lära sig och förstå. Rytmen och pulsen finns i allt, synintrycken finns överallt, där även avsaknaden av intryck är ett intryck i sig. Att just kunna få känslan av något är något man förmedlar när man använder sig av de estetiska verktygen. När barn leker så utvecklar de sina färdigheter och utvecklar sina redskap för att uttrycka sig.

Den spontana estetiken som varje människa har inneboende menar Pramling(2003). Att vi som jobbar i skolan skall förebygga en holistisk syn p verkligheten där allt har ett sammanhang. Vi skall alltså utmana barnen till lärande och ha estetiken som sammanfogande punkt i vår undervisning. Pramling menar även att det krävs en kompetens hos pedagogen för att få barnen att prata och berätta om sin värld och hur de upplever den. Vi som pedagoger tenderar ofta till att söka de rätta svaren, där snarare slutmålet är det viktigaste, i jämförelse med processen där allt händer. För att barnen skall kunna utveckla sina estetiska förmågor bör vi som pedagoger utmana barnen till att pröva nya saker. Vi måste även kunna revlektera över vad det verkligen är vi vill få gjort. Vi måste alltså få barnet att prata om hur den upplever sin omvärd. Dels för att vi pedagoger också måste ta hänsyn till vad de upplever och inte bara leva på vår egoism och vetanderätt för att vi är äldre. Vi kan lära mycket av barnen och deras sätt at se på världen. Tänk bara på hur stort allt måste verka för en treåring, fundera över det nästa gång ni ser ett borttappat barn bland butikshyllorna.

Early Childhood Brain Development and Elementary Music Curricula: Are they in tune?

Det författaren rör i huvudsak är hur barns tidiga hjärnutveckling spelar in på deras musikalitet och hur man genom att använda denna kan få en större utveckling. Barn är ju redan från början, redan under graviditeten medvetna om sin omvärld, tal och musik. Detta märker man på nyfödda, den musik och de röster den hört under graviditeten innan den blir född känner den sig lugn och trygg med, samma med musik och andra nära ljud.

Den musikaliska utvecklingen följer alltså samma mönster som språkutvecklingen. Ju mer ord barnen hör desdå mer ord lär de sig att prata. Den musikaliska utvecklingen följer alltså ungefär samma mönster, innan de kommit till skolan har de alltså fått en basal kunskap om det. Scott föreslår en förbättring av den nuvarande musik undervisningen, för att kunna få med barns språkliga utveckling och ta det till en annan nivå. För rätt stimulering av hjärnan, de rätta erfarenheterna vid den rätta tidpunkten kan utveckla den fantastiska potentialen menar Perry (i Scott 2004). De slutsatser som hon drar är alltså att det finns för lite musik i skolan mer eller mindre. Att interaktionen och skapandet av musik skall få större vikt och utökas är också en annan del av det hela. Följdderna skulle alltså bli av detta utökande musikaliska lärandet och också invävandet i andra ämnen att barnen skulle öka sin potential, inte bara musikaliskt, utan också i allt. De skapar ett förståelse för andra och sig själva genom musiken. Scott menar att vi behöver musiken för att kunna utvecklas, och blir vi fråntagna eller får en minskad del så utvecklar vi inte vår fulla potential som människa, varesig det är psykiskt eller fysiskt. Scott påpekar även att musiken spelar roll i språket, att det ena inte kan vara utan det andra, barnen måste få utforska både språk och musik.

Denna fråga som Scott talar om i artikeln är intressant just därför att jag kan se egna erfarenheter i det hon skriver, jag är uppvuxen i en familj med mycket högläsning, sång och musik som genomsyrat allt. Detta menar scott då skulle hjälpa minspråkliga samt musikaliska utveckling, oberoende v det biologiska arvet. Jag tycker den är viktig just därför att jag som blivande lärare måste kunna ha den insikten av sammanhangen mellan ämnena. Att mycket av det är sammanbundet, och finns i varandra. Hur skulle bild finnas utan känslor eller matematik tillexempel? Som jag ser det så finns det inga problem, bara sätt att utveckla tänkandet, att kunna integrera allt och få ett helhetsperspektiv på hur man gör något, eller något fungerar skulle vara det ultimata för lärandet. Vi som lärare har alltså ett ansvar gentemot barnen att förmedla den kunskapen vi har på ett sånt sätt att de utvecklas på bästa sätt, mycket av dettta kan ske genom musik, vissa saker kan det kanske inte. Men då skulle det gå att utveckla det tankesättet som Scott beskriver i artikeln. Scott baserar mycket av det hon skriver på olika forskare inom psykologi och pedagogik, så trovärdigheten i hennes artikel ligger på en bra nivå. Men likväl måste man se båda sidor, för det kan finnas nackdelar med detta tankesätt också. Det som jag inte kunnat se i artikeln är hur äldre barn får till del av detta. Att de äldre barnen lätt glöms bort är ett faktim, men likväl ligger deras utveckling osm individer och i lärandet tungt, men de syns inte i denna artikeln då den är riktad mot främst de yngre barnen. Vi som lärare skall alltså ge barnen chansen att uppfylla deras önskan om att skapa musik. Vi kan ge barnen musikens gåva, och om den ges på rätt sätt, så finns det med och vårdas för resten av livet hos barnen.